Längmanjubileum i Borgå den 24 maj 2019

I Borgå gymnasium klockan 15–17

Välkomsthälsning och presentation av stiftelsen. 

Stiftelsens ordförande professor Anders Söderholm, generaldirektör, Universitetskanslersämbetet, Stockholm.

Goda relationer mellan Finland och Sverige inom kulturområdet. 

Ambassadör Fredrik Vahlquist, förutvarande minister vid Sveriges ambassad i Helsingfors, hedersledamot av Svenska Litteratursällskapet i Finland, tidigare ordförande i Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening.

Erik Johan Längman och hans tid. 
Professor Henrik Meinander, Helsingfors universitet, ordförande i Svenska Litteratursällskapet.

Sång av Runebergskören BSB och framträdande av Cirkus Cirkör.

Utdelande av Stiftelsen Längmanska kulturfondens kulturpris 2019 

till professor Tom Sandqvist. Ständiga sekreteraren i Kungliga Konstakademien, Isabella Nilsson, presenterar pristagaren.

Utdelande av stiftelsens priser till författare i Finland, föreslagna av Finlands Svenska Författareförening.
2019 års priser tilldelas Ulrika Nielsen och Thomas Wulff. Professor Eva Haettner Aurelius, Kungliga Vitterhetsakademien, presenterar pristagarna.

Programmet avslutas med visning av Borgå gymnasiums förnämliga konst och unika bibliotek under ledning av rektor Monica Johansson och lektor Stefan Hagman.

 

Borgå stad var länge en stad dominerad av det svenska språket, men är nu en tvåspråkig stad med 50.000 invånare. Den är en stad i utveckling, men är också en stad med historia. Borgå har inte formellt grundats, utan har uppkommit av sig själv och fick sina stadsrättigheter på 1380-talet. Man kan fortfarande skönja olika historiska skeden i stadsbilden. Borgbacken och Borgå å berättar om staden i början av 1000-talet med dess borg och handelsmän.  Gamla stan med kullerstensgränder, smala gator och Domkyrkan stammar från medeltiden, och dess låga trähusbebyggelse från 1700-tal och tidigt 1800-tal, och minner om den svenska eran. Det var i Borgå som tsar Alexander I den 29 mars 1809 inför lantdagen försäkrade att han som Finlands storfurste skulle styra landet efter dess svenska grundlagar, vilket innebar att Finland formellt blev en stat underställd ryske tsaren. I Gamla stan ligger också Diktarhemmet, en gård skänkt 1921 av Holger och Matilda Schildt till Finlands svenska författareförening, för att den skulle vara ”ett svenskt författarhem”. Till husets iståndsättande bidrog Albert Bonniers förlag. Sedan 2001 äger Svenska litteratursällskapet i Finland gården. Empirestadsdelen i Borgå uppstod under den ryska tiden på initiativ av tsar Nikolaj I och även denna stadsdel har bevarats. Här finner man nationaldiktaren Johan Ludvig Runebergs hem och Borgå ståtliga gymnasium.

Borgå gymnasium Gymnasiet i Viborg grundades år 1641 under drottning Kristinas tid. Då freden efter den stora ofreden, Karl XII:s krig, slöts i Nystad år 1721  överläts sydöstra delen av Finland till Ryssland. Biskopssätet och gymnasiet flyttades då till Borgå. Borgå gymnasium grundades år 1723 av kung Fredrik I och inrymdes i en liten byggnad i Gamla stan. Då kung Adolf Fredrik år 1752 besökte Borgå bestämdes att ett nytt skolhus (numera domkapitlet i Gamla stan) skulle uppföras. Skolhuset stod klart år 1759 och skolan verkade där ända till år 1850 då det nuvarande skolhuset i empirestadsdelen invigdes. Här verkade Johan Ludvig Runeberg som skolans rektor under 1840- och 1850-talen. Redan år 1728 upprättades ett skolbibliotek vid gymnasiet. De äldsta böckerna härstammar från 1400-talet. I biblioteket finns ca 30 000 verk, av vilka flera är verkliga rariteter. Gymnasiet äger också en betydande konstsamling som till största delen består av donationer av forna lärare och elever. Skolans festsal pryds av  en porträttsamling bestående av regenter och forna rektorer. Av stort värde är också mynt- och medaljsamlingen från 1700-talet som delvis finns kvar i skolans myntkabinett.

Anders Söderholm är generaldirektör för Universitetskanslersämbetet och har tidigare varit rektor för Mittuniversitetet och Handelshögskolan vid Umeå universitet. Han är professor i företagsekonomi med inriktning mot organisationsvetenskap och projektorganisering samt, som generaldirektör för Universitetskanslersämbetet, självskriven ordförande i Stiftelsen Längmanska kulturfonden.

Fredrik Vahlquist har varit ambassadör bland annat vid Den heliga stolen, minister vid Sveriges ambassad i Helsingfors 1996–2001, styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland 2003–08 och under 2013–16, samt ordförande i Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening 2004–09. Han är hedersledamot  i Svenska litteratursällskapet i Finland och Sällskapet Bokvännerna i Finland, och sedan 2015 är han ordförande i Birgittastiftelsen som förvaltar klosterområdet i Vadstena. Han publicerade år 2007 artikeln ”Hemliga utrikes- och säkerhetspolitiska samtal mellan statsministrarna Fälldin och Koivisto sensommaren 1980” i volymen Säkerhetspolitik och historia.

Henrik Meinander är sedan 2001 professor i historia vid Helsingfors universitet och fungerade före det bland annat som intendent för Mannerheim-museet och direktör för Finlandsinstitutet i Stockholm. Han har i sin forskning fokuserat på idrotts- och utbildningshistoria, historiografi, krigshistoria, säkerhetspolitik och nordisk 1900-tals historia. Meinander är för närvarande ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland.

Runebergskören BSB är en av Finlands äldsta svenskspråkiga manskörer, grundad år  1923. Kören består av ett femtiotal sångare och repertoaren omfattar allt från traditionella manskörssånger till arrangemang av Sting. Kören turnerar flitigt både i Finland och utomlands. Dess senaste stora satsning gjordes år 2017 då kören besökte USA i två veckor, Finlands 100-årsjubileum till ära. Under år 2019 har kören varit på en mindre turné i Lettland.

Cirkus Cirkör är Skandinaviens mest kända nycirkuskompani. Det startades år 1995 av Tilde Björfors och några artister som i Paris förälskat sig i nycirkus. Sedan dess har Cirkus Cirkör producerat många stora föreställningar, turnerat jorden runt, och 500 000 barn och unga har tränat, skapat och lärt genom cirkus. Cirkus Cirkör driver i Stockholm Cirkusgymnasium tillsammans med Sankt Botvids gymnasium. Cirkus Cirkörs senaste stora föreställning, Guds olydiga revben, en feministisk läsning av bibeln, hade nyligen premiär på Dramaten.

År 2016 tilldelades grundaren av Cirkus Cirkör, Tilde Björfors, Stiftelsen Längmanska kulturfondens stora kulturpris, och i motiveringen stod det bland annat: Tillsammans med några unga cirkusartister har hon gjort Cirkus Cirkör till ett av världens ledande kompanier inom konstformen nycirkus. Tilde Björfors och Cirkus Cirkör har förstått att cirkuskonsten på ett alldeles särskilt pregnant sätt kan visa på det mänskliga och de villkor människan lever under. Så kan till exempel clownens konst visa oss rädslan och misslyckandet, men att dessa också kan gömma en möjlighet. Dessa tillvarons realiteter måste få vara med i konsten.

Tom Sandqvist, född 1954 i Borgå, Finland, med studentexamen vid Borgå Lyceum, är bosatt i Nyköping, Sverige. Han är professor i konstens teori och idéhistoria, docent i konstvetenskap, författare, samt konst- och litteraturkritiker. Tom Sandqvists arbete, både i Sverige och i Finland inom humaniora, har vandrat över samtidsestetik, filosofi, konst och historia i studier varav flera fångat modernismens utveckling i det tidiga 1900-talets Central- och Östeuropa.

Längmanska kulturfondens kulturpris 2019 tilldelas Tom Sandqvist för ett självständigt, skarpt och  känsligt klingande författarskap. Hans djupa, närmast vindlande lärdom, med en bred forskningsbakgrund i en rad konstteoretiska och -historiska analyser och skönlitterära produktioner, visar en nyfikenhet  och  ett rastlöst sökande parat med en djuplodande insikt och förståelse för sammanhang. Hans därigenom vunna upptäckter vävs till ett lyhört förhållningssätt i att granska, formulera och finna lager av kontexter, bilden av bilden i bilden och ett både och.

Isabella Nilsson är ständig sekreterare, vd,  vid Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm, och tidigare museichef vid Uppsala konstmuseum, Millesgården och Göteborgs konstmuseum, redaktör, konst- och kulturkritiker.  Ledamot i nämnden för Stiftelsen Längmanska kulturfonden.

Ulrika Nielsen, född 1974 i Nykarleby, författare och kritiker, är bosatt i Sundbyberg. Nielsen har utbildat sig vid Åbo akademi och i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Hon debuterade år 2001 med romanen Små springor som värmen tränger ut ur.  Sedan dess har Ulrika Nielsen publicerat diktsamlingar, essäer och noveller. Hon har erhållit ett flertal priser;  senast, 2015, fick hon Svenska litteratursällskapets pris för diktsamlingen Ömhetsmarker, skriven tillsammans med Lina Hagelbäck.

Motiveringen för priset från Längmanska kulturfonden lyder: Med en blandning av avväpnande lekfullhet och analytisk skärpa tar Ulrika Nielsen sig an såväl vår tids stora politiska frågor som vardagens ting och skrivandets hantverk. På ett poetiskt, pregnant och ofta överraskande språk skriver hon fram egna litterära former i gliporna mellan genrer och konventioner.

Thomas Wulff, född 1953 i Helsingfors, är författare och dramatiker. Han debuterade 1973 med diktsamlingen Månsten. Under 1970-talet tillhörde han det litterära avantgardet kring tidskriften Fågel Fenix. Wulff har en stor produktion av romaner och diktsamlingar bakom sig, och har belönats med många priser, bland annat av Svenska litteratursällskapet i Finland.

Motiveringen för priset från Längmanska kulturfonden lyder: Thomas Wulff avslutade 2017 sin stora trilogi om orientalisten, revolutionären och äventyraren Ivarlassy. Wulffs hjälte, uppväxt i Helsingfors och Baku, dras som ung in i det tidiga 1900-talets revolutionära rörelser och förs över Sovjetkarelen till Moskva där han avrättas i Stalins utrensningar. Otack är världens lön heter trilogins sista del, men romanernas värld är från början till slut överflödande rik, på österländsk mystik, dervischer och beslöjade kvinnor, på stridiga viljor, idealister, spioner och skurkar, och på sinnliga intryck som lukten av mahorka och kålsoppa. Det språkliga egensinne som Wulff på 1980-talet släppte lös i ungdomsverken Mumlande mytologier och Trance-Dance har tillförts historisk kunskap, livserfarenhet och gott humör, och resultatet är en djupt originell romankonst.

Eva Haettner Aurelius är professor em. i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien samt ledamot i nämnden för Stiftelsen Längmanska kulturfonden.